Fredag - halvvägs

En, ja, vad är det för nåt... En hundbajskorv? 21.52 km Runkeeper-exakt (ungefär alltså..). -1 grader. Vitt uppåt, vitt nedåt och slask på vägarna.

Det har varit en intressant vecka. Tänkte först att jag inte skulle göra det, jag skulle aldrig klara det. Det var inte länge sen jag inte kunde föreställa mig att gå de första 6 km på rundan. Så kom snöstormsdagen, absolut legitimt skäl att inte springa den här helgen. Jag fortsätter hela tiden tänka att jag inte ska springa, därför att den ena och därför att det andra. Så blir det fredag och så har jag tagit på mig träningskläderna istället för vanliga kläder. Ja, ja, jag kan väl springa Nåt då...

Så jag tar mig ut. Jag och det där aldrig tystnande oväsendet uppifrån. Så här låter det där uppe:

1. Jag kommer aldrig att klara hela rundan.

2. Jag ber om att bli räddad om jag inte kommit tillbaka efter tre timmar (självförtroendet på topp), jag skulle ju kunna dö nånstans på vägen. Skada mig i alla fall, allvarligt, och inte ha batteri kvar på mobilen...

3. Helt okej om jag bara springer en kortare vända, en hel del träningsvärk från i onsdags...

4. Vid 3 km; ... jag börjar väl i alla fall.

5. Vid 5 km; ... få se, nästan en fjärdedel..okej

6. Vid 9 km; ... jag verkar ha nån typ av 3 km-platåer, efter varje 3 km känns det okej...

7. Vid 12 km; ... mer än halvvägs, just det, typ en fjärdedel av maratonsträckan, okej...

Jävla motvindshelvete, och lastbilssatan kör i 90 på 50-väg och sprejar ner en med snösandslask. Mina Tyrannosaurus Rex-missbildningar till armar värker fortfarande av svaghet sen combatträningen. Ynk.

8. Vid 15 km; ... allt mer än det här är en förbättring, börjar le. Lite mer än en tredjedel av maraton, va, eller... Vore ju rätt kul om jag orkade 21 km, det är ju halvvägs i alla fall.

9. Vid 18 km; undrar om den betande hästen känner igen mig, vinkar.

10. Vid 20 km; det var då fan om det inte blir 21 km totalt nu, lika bra att ta ett varv runt båtplatsparkeringen. Jag tänker då inte ha sprungit mindre än 21 km!

11. 21 km, halvvägs, jag klarade halvvägs! Vänta, en halvmaraton, jag sprang en halvmaraton!! Vänta, 2 timmar, jag sprang mer än 2 timmar!!! Jihii!!!

Från ett sätt att se det, till ett annat... Väldigt tacksam över tankeutvecklingen, kändes mycket lättare att ha ett mål som var längre än sträckan, konstigt nog :-)