Varför?

För att en sida av mig är så oerhört bra på att ge upp, och jag kan säkert tusen knep och ännu fler anledningar. Detta är en sida jag alltid trott varit en snäll och omtänksam del av mig. Men sen har jag en annan sida, en jag trodde var the dark side, en sida som verkar helt känslokall och bara säger ”fortsätt”, och ju mer jag springer kommer jag på att det är den senare sidan som faktiskt hjälpt mig igenom saker, och den sidan tar liksom mer plats ju mer jag springer. I och med att den senare sidan börjar kräva mer utrymme har den första sidan förklarat krig, och sagt att jag i alla fall överhuvudtaget inte har förmågan att klara ett maraton, och med detta har den andra sidan svarat med en anmälan till Stockholm maraton 2013. Själv står jag som ett fån i mitten och har inte en blekaste aning om hur det ska gå.


söndag 19 maj 2013

Söndag 19 maj

Firar namnsdag med 8 km. Ha den äran! Tack så mycket!
Samma känsla som igår. Ont i benen. Kändes innan som att jag kanske inte alls skulle kunna springa, men precis som igår så gick det lättare efter några kilometer. Väldigt varmt dock. Läskigt om det skulle vara så den första juni, blir alldeles matt, speciellt när solen ligger på. Ja, ja, det blir väl som det blir :-)
Vackert gula
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)