Varför?

För att en sida av mig är så oerhört bra på att ge upp, och jag kan säkert tusen knep och ännu fler anledningar. Detta är en sida jag alltid trott varit en snäll och omtänksam del av mig. Men sen har jag en annan sida, en jag trodde var the dark side, en sida som verkar helt känslokall och bara säger ”fortsätt”, och ju mer jag springer kommer jag på att det är den senare sidan som faktiskt hjälpt mig igenom saker, och den sidan tar liksom mer plats ju mer jag springer. I och med att den senare sidan börjar kräva mer utrymme har den första sidan förklarat krig, och sagt att jag i alla fall överhuvudtaget inte har förmågan att klara ett maraton, och med detta har den andra sidan svarat med en anmälan till Stockholm maraton 2013. Själv står jag som ett fån i mitten och har inte en blekaste aning om hur det ska gå.


torsdag 30 maj 2013

Torsdag 30 maj

Sista vändan innan lördag. Är mer än lovligt trött, inte i kroppen dock. Det kändes lätt och roligt att springa, jag blev glad. 
Sista veckorna, helgerna, kvällarna och ibland till och med nätterna, har varit helt absurt packade med åtaganden, och saker som jag ska fixa. Längtar efter att sova, att få sova gott. Det är väl det enda jag har en minimal chans att påverka innan loppet, att försöka få till att sova ordentligt.
Vackert rakt igenom sista bilden för att sova, nu får det bli som det blir...

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)